Handen på hjärtat...

Jag har ett hjärtebarn.

Jag är mamma till en kille som har ett allvarligt hjärtfel-eller en kombination av flera missbildningar på hjärtat.

Han opererades endast 10 dagar gammal på Drottning Silvias barn & ungdomssjukhus i Göteborg.

Han är-oftast! -en pigg & glad kille med en enorm livsglädje trots en otroligt tuff start i livet...

Denna händelse orsakar fortfarande själslig smärta som kan få mig att tappa fotfästet, men ju längre tiden går desto snabbare kommer jag upp på fötterna igen...

För människor runt omkring oss är detta något som hände för 4 år sedan men för mig & min familj är det något vi lever med varje dag.

Att ta till sig allt som hänt & acceptera hans sjuka hjärta är ett arbete som kommer att pågå för resten av våra liv.

Denna text läste jag första gången när jag vankade av & an i korridorerna på avd 323.

Den förklarar på ett bra sätt om hur livet förändras när man får ett barn med särskilda behov.

Skriven 1987 av Emily Pearl Kingsley.

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester-till Italien.Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se.

Colosseum,Michelangelos staty David,Venedigs gondoler.Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska.Allt är väldigt spännande.

Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen.Du packar väskan och ger dig iväg.Efter några timmar landar planet.Flygvärdinnan kommer in och säger"Välkommen till Holland!"

"HOLLAND?"säger du."Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien".

Men det har skett en ändring i resvägen.De har landat i Holland och du måste stanna där.

Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt,motbjudande,smutsigt ställe,fyllt av fattigdom,svält och sjukdomar.Det är bara till en annorlunda plats.Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker.Och du måste lära dig ett helt nytt språk.Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor,som du aldrig annars skulle ha mött.

Det rör sig bara om en annorlunda plats.Det går lite långsammare än i Italien.Men då du varit där ett tag och hämtat andan,ser du dig omkring och börjar märka ,att Holland har väderkvarnar.Holland har tulpaner.Holland har till och med Rembrandt.

Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där.Och under resten av ditt liv kommer du att säga:"Ja,det var meningen att jag också skulle dit.Jag hade planerat det."

Och denna smärta kommer aldrig,aldrig att försvinna,därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad.Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien,kommer du aldrig kunna njuta av de fantastiska,underbara upplevelser,som Holland har att erbjuda.